 |
En lök Semper Augustus kunde du köpa för
överkomliga 10 årslöner år 1637! |
För er som intresserar er för ekonomi, men som kanske inte har studerat ekonomi eller behöver friska upp minnet, kommer här en liten snabb genomgång av en viktig händelse i ekonomins historia. Tanken är att
"Kortfattad finanshistoria" ska bli en följetong om intressanta ekonomiska händelser genom tiden och som jag har tänkt skriva när jag har ork och lust. Jag har som avsikt att skriva kortfattat och rakt på sak utan att snöa in för mycket på detaljer. Vi får väl se hur jag lyckas... Vi börjar med
tulpankraschen i Nederländerna - en krasch som allmänt kallas för världens första finansbubbla!
Tulpankraschen, tulpansvindeln eller tulpanbubblan var en av världens första stora spekulationsbubblor och ägde rum i Nederländerna under 1630-talet. Blomman nådde dock Europa redan under 1500-talets när resenärer från Mellanöstern hade med sig enstaka lökar med sig hem. Blomman blev mer och mer populär, trivdes bra i Nederländernas fuktiga klimat, och kunde ses i exklusiva trädgårdar. År 1562 anlände den första skeppslasten med oömma och lättfraktade lökar till Antwerpen.
Ryktet om den vackra blomman spred sig snabbt och alla de förmögna ville stoltsera med sin egna tulpanodling i trädgården. Samlare sålde och bytte lökar med varandra samtidigt som affärsbekanta stoltserade med sina vackra blommor inför varandra. En tulpan var något man i början skröt med - ju vackrare de var desto mer kostade de. Efterfrågan på lökarna ökade i takt med potentiella köpare i det nu allt mer välmående landet.
Under 1600-talet hade tulpanen odlats så länge i Europa att den nu nått den stora massan - en verklig marknad hade uppkommit! Nya entreprenörer som dök upp på marknaden arrenderade mark för att kunna odla fler tulpaner. Tulpanlökarna började nu sälja styckvis istället för i stora partier vilket ledde till att
vanligt folk kunde köpa lökar. En tidigare dyr lyx-artikel med litet utbud blev nu tillgängligt för den stora marknaden. När många ville äga blommorna och lökarna ökade efterfrågan. I och med den ökade efterfrågan steg också priset på exklusiva lökar som gav speciella blommor, vilket även smittade av sig på de vanliga tulpanlökarna som också de steg i pris. Personer som redan ägde lökarna såg värdet skjuta i höjden vilket lockade fler att vilja investera i dessa fantastiska lökar. Det gick så långt att man till slut även sålde defekta lökar som tidigare skulle ha slängts.
Tulpanlökarna kunde under 1600-talet av naturliga skäl inte heller odlas på vintern. För att handeln med löken inte skulle avta under vintern uppstod det som vi idag kallar för terminsaffärer. Nu kunde man både köpa och sälja kommande skördar (
källa). När priset på lökar (baserat på förväntad tulpanskörd) steg inför den kommande våren ökade intresset för handeln än mer. Peter Englund beskriver det bra (
källa):
"Det var inte ovanligt att köpare krävde att få betala sitt terminsköp längre fram, vid en tidpunkt då de förhoppningsvis hade lyckats få samman den angivna summan, kanske med hjälp av ett lån som skaffats med terminspapperen som säkerhet. Resultatet: människor sålde varor de inte ägde till folk med pengar som dessa inte hade, för priser som ingen kunde få ut"
År 1634 ökade efterfrågan lavinartat. Priserna på lök skenade och ännu fler ville hoppa på löktåget. Fina lökar kunde kosta flera årslöner och vanligt folk pantsatte hus och hem för att kunna köpa lökar; för vem vill väl missa ett säkert tillfälle att dubblera en investering?! Och så fortsatte det. Priserna fördubblades ena veckan för att veckan därefter tredubblas. Man talade t.o.m. om att
tulpaner skulle bli en ny världsvaluta.
Bubblan sprack 1637. Investerare väljer att realisera sina vinster då priserna stannat upp och det fiktiva värdet av en tulpan inte längre motsvarar det faktiska värdet. En dominoeffekt bryter ut och belånade spekulanter kastar sig till marknadsplatsen för att sälja av sitt innehav. Panik bryter ut. Alla vill plötsligt sälja tulpanlökar, men ingen vill köpa! Priserna rasar timme efter timme och alla terminer blir värdelösa då ingen vill köpa framtida skördar. Efter en vecka är alla tulpaner värdelösa och Nederländerna välkomnade fiaskot genom att kliva in i en ekonomisk depression.
